tumblr_ohxt43brv81tw34sto1_540

1 år nykter.

Det här gick mycket snabbare än vad trodde det skulle göra. Känns som bara ett par veckor sen jag skrev mitt senaste inlägg. Känns som bara ett par månader sen jag skrev på mitt nykterhetskontrakt.
Ett par gånger de senaste veckorna har jag tänkt på den här stunden, och så har det slagit mig hur nära den faktiskt var. En overklig känsla som fick mig att stanna upp och tänka ”Wow.. Nu har jag nästan klarat av det, ett helt år.”, så var det nästan som om tiden saktade ner och allt blev tyst för ett ögonblick.
Men nu är jag här, fri från alkohol, nikotin och narkotika i ett helt år, och det känns så jävla bra.

Det här året har varit till största delen varit jävligt jobbigt. Jag har haft en jävla massa jobbiga stunder, känt mycket ångest, ilska och sorg. För lite mer än två månader sen var jag nog som närmast att falla tillbaka. Farsan åkte in på sjukhus, skatteverket tyckte att jag skulle betala 30lax i restskatt, allt jag gjorde på jobbet blev fel. Ingenting fungerade. I två, kanske tre hela veckor var allt, verkligen allt bara skit. Jag mådde illa, var arg, nedstämd som fan, och jag gick nästan konstant och tänkte på att sänka en flaska whisky. Läs mer

13103539_1140931909259009_4098123221352310052_n

150 dagar.

150 fucking dagar. 5 jävla månader. Nykter och nikotinfri.
Jag känner mig som en ny människa.

Inte på det där klassiska ”Jag har gått ner mer än 20kg och känner mig som en ny människa” sättet. Jag menar att jag känner mig som en helt ny jävla människa.
Massa musik har fått en helt ny mening, som om jag ser och hör saker ur ett helt nytt perspektiv, och då börjar jag undra.
Vem fan är jag egentligen, utan alkoholen? Varför blev jag så här?

Men men.. Sen senast jag skrev har jag inte börjat träna, jag har inte gått ner särskilt mycket mer i vikt. Humöret går fortfarande upp och ner hela jävla tiden. Ibland kan det räcka med att vara tvungen att ställa en fråga två gånger så går jag i taket, och börjar känna av röksuget. Känner mig oftast nedstämd och låg. Läs mer

images (8)

Mot nya tider.

De senaste två månaderna har fan varit ett rent helvete.
Har tappat räkningen på hur många gånger jag varit så nära att bryta ihop i tårar eller velat dra stolar och nävar i väggar och människors nyllen. Hur många gånger jag varit nära på att be någon om en cigarett. Hur många gånger jag stått och stirrat på någons öl och velat ta bara en liten klunk.
Kan egentligen bara säga att jag har varit jävligt skör. Mycket mer känslig än vad jag skulle vilja erkänna.

Men idag har jag varit nikotinfri och nykter i 9 veckor och gått ner 18kg.

Och det känns bra. Trots att bajen losade cupsemifinalen. Trots att jag inte fick tjejen.. så känns det bra.
Det går emot all logik att känna lättnad och glädje nu. När så mycket skit hänt och så mycket hopp raserats på en och samma saint Patrick’s helg från helvetet. Läs mer

Det är som om universum vill att jag ska misslyckas.

Nu har jag varit nykter och nikotinfri i över två veckor.
Ibland svänger humöret som om jag vore bipolär med anger management behov. Ibland får jag små skakisar i händerna. Kan vara abstinens,  samtidigt skulle det kunna vara placebo. Först nu märker jag av hur jävla långsamt den här tiden har gått.

Men det känns som att varenda jävla gång jag försöker göra något bra, så jobbar allting emot mig.

Dag ett efter att jag skrev mitt nykterhetskontrakt fick jag ett jävla klamydiameddelande. Dag ett. ”Du måste kolla dig för klamydia”.
Dagen efter att det är bekräftat att jag är klamydiafri, hörde mitt ex av sig. ”Vi måste prata”.
Läs mer

”Desperata tider kräver desperata åtgärder.”

Jag är alkoholist. Ingen idé att gå runt och låtsas som att det inte är ett problem längre. Mitt drickande har senaste tiden satt mig i ett antal situationer som rent ut sagt har varit farliga.

image

Nu i helgen hade vi personalfest, och det var sista gången jag drack. Visst ett par enstaka gånger om året kommer jag dricka, men för det kommer det krävas tillstånd.
Jag har skrivit på ett kontrakt som säger att jag när som helst kan bli intagen på blod/urinprov för att se till att jag håller mig drogfri och nykter.
Det gäller även cigaretter och snus, och jag ska äta hälsosammare och börja träna boxning.

Såatteh ja.. Det enda jag kan göra är att be folk omkring mig om stöd.
Det här kan nog bli jobbigare än vad jag trodde men nu jävlar har jag gett mig fan på att jag ska klara av det här.
Det sista jag vill är att bli tvångsinlagd på nåt jävla behandlingshem. Vilken jävla förebild vore jag för min syster då.

Känns som att jag förklarat krig mot alla hjärnspöken och demoner..
Men men, bring it on mothafuckah.